Svenska flaggor och vimplar

Svenska flaggan med färgerna gul och blå har en tradition sedan mitten på 1400-talet. Då utövades flaggning i huvudsak till sjöss. Idag flaggar vi vid många olika tillfällen. Nationsflaggan kan också visa sorg men det är som symbol för tradition, glädje, samhörighet och välbefinnande som gjort flaggningen så stor.

Världsbäst på flaggning

I inget annat land i världen flaggas det så mycket per invånare som i de nordiska länderna. Ballonger & Sånt har ett av marknadens bredaste sortiment och bästa kvalitet inom flaggning. Den flagga eller vimpel som inte Ballonger & Sånt kan leverera är förmodligen inte tillverkad.

Flaggstångens höjd. Flaggans längd. Vimpelns längd

I stort gäller regeln att flaggans längd bör utgöra en fjärdedel av flaggstångens höjd. En 12 meter hög fristående stång bör alltså ha en ca 3 meter lång flagga. Vimpelns längd bör vara ca en tredjedel av flaggstångens höjd, dvs. att vimpeln på en 12 meter hög stång bör vara ca 4 meter.

För tak- och fasadstänger finns inga säkra relationstal. Stängernas placering, längd, höjd över markplanet liksom den omgivande terrängen och bebyggelsen avgör hur stor flagga, som erfordras för att önskad effekt skall uppnås. Allmänt torde förhållandena 1:2,5-1:3 kunna tjäna som riktmärke.

Vid kraftig blåst bör man använda s.k. stormflagga, vilken är mindre än normalflaggan. Stormflaggans längd motsvarar som regel normalflaggans höjd. Endast en flagga får hissas på varje stång. Ej heller får flagga och vimpel hissas samtidigt på samma stång. Flaggstången är som regel vit med förgylld knopp, men denna kan också vara vit. En fristående flaggstångs längd anpassas till terrängen och nära hus den står. Flaggstången bör inte nå mer än högst 3,5 meter över husets högsta punkt.

Prislista Svenska flaggor

Ballonger & Sånts flaggor är tillverkade av 100% stark och stryktålig flaggväv som lämpar sig för alla klimat. Flaggorna är extra förstärkta med polyesterband i flaggryggen och dubbelsömnad i alla fållar och kanter. Flaggorna är försedda med snabbkopplingar för att underlätta byte vid flaggning.

Prislista Svenska båtflaggor

Ballonger & Sånts båtflaggor är tillverkade av 100% stark och stryktålig flaggväv som lämpar sig för alla klimat. Flaggorna är extra förstärkta med polyesterband i flaggryggen och dubbelsömnad i alla fållar och kanter. Båtflaggorna är försedda med snabbkopplingar för att underlätta byte vid flaggning.

Prislista Svenska vimplar, basbredd 25cm

Ballonger & Sånts vimplar är tillverkade av 100% stark och stryktålig flaggväv som lämpar sig för alla klimat. Flaggorna är extra förstärkta med polyesterband i flagg-ryggen och dubbelsömnad i alla fållar och kanter. Vimplarna är försedda med snabbkopplingar för att underlätta byte till flaggning.

Prislista Svenska vimplar, basbredd 50cm

Ballonger & Sånts vimplar är tillverkade av 100% stark och stryktålig flaggväv som lämpar sig för alla klimat. Flaggorna är extra förstärkta med polyesterband i flagg-ryggen och dubbelsömnad i alla fållar och kanter. Vimplarna är försedda med snabbkopplingar för att underlätta byte till flaggning.

Prislista Svenska korsvimplar, basbredd 50cm

Ballonger & Sånts vimplar är tillverkade av 100% stark och stryktålig flaggväv som lämpar sig för alla klimat. Flaggorna är extra förstärkta med polyesterband i flagg-ryggen och dubbelsömnad i alla fållar och kanter. Vimplarna är försedda med snabbkopplingar för att underlätta byte till flaggning.

Nu gällande ”Lag om Sveriges flagga” (»SFS 1982:269), utfärdades den 29 april 1982 och tillämpades sedan den 1 januari 1983. Denna lag stadgar att Sveriges flagga är blå med ett gult kors. Korset är vinkelrätt ställt mot flaggans kanter. Lagen föreskriver vidare att flaggan skall vara tvärskuren eller tretungad. Proportionerna på respektive tvärskuren och tretungad flagga framgår av bilderna nedan.

»Läs hela lagen om svenska flaggan här!

Tvärskuren Svensk flagga	Tretungad Svensk flagga

• Tretungad flagga används av H M Konungen och andra medlemmar av det kungliga huset. På dessa flaggor kan stora eller lilla riksvapnet finnas på ett vitt fält i korsets mitt.
• Tretungad flagga används också som örlogsflagga av försvarsmakten. Örlogsflagga kan användas som befälstecken, varvid särskild beteckning finns i det övre inre blåa fältet.

Utöver vad som ovan nämnts får märken, bokstäver eller andra tecken ej sättas på svensk flagga. Detta gäller också flagga i tryck.

Svenska flaggans färger

Allmänt sägs i ”Lagen om Sveriges flagga” att färgerna skall vara ljust mellanblå och guldgul. I ”Förordning med riktlinjer för färgnyanser i Sveriges flagga” (SFS 1983:826), som är ett komplement till ”Lag om Sveriges flagga”, anges färgerna i Svensk Standard med NCS-beteckningar.

»Läs allt om svenska flaggans färger här!

Flaggdagen blir nationaldag

År 1893 hölls den första vårfesten på Skansen i Stockholm. Den fick sin avslutning den 6 juni, med en stor flaggfest på den dag, som 90 år senare skulle bli Sveriges Nationaldag. Skansens grundare Artur Hazelius hade valt denna dag av 2 skäl. Den 6 juni 1523 hade Gustav Vasa valts till Sveriges konung i Strängnäs, och därmed hade grunden lagts till ett svenskt nationellt rike. Och den 6 juni 1809 hade riksdagen underskrivit den gällande regeringsformen, som fastslog de allmänna medborgerliga fri- och rättigheterna, samvetsfrihet, säkerhet till person och egendom samt tryck- och yttrandefrihet.

Flaggdagen 1893 firades under högtidliga former och en stor anslutning. Hazelius for upp till slottet i en av museets sjuglasvagnar för att inbjuda Oscar II till festen. Två år senare deltog 2 000 av stadens folkskolebarn, alla med blågula flaggor i händerna. År 1894 gick ett festtåg genom staden med armborstskyttar klädda i daladräkter, med riddare, knektar och drabanter följda av ungdomar klädda i folkdräkter. Flaggdagen år 1900 var särskilt festlig. Då deltog 10 000 folkskolebarn ledda av musikkårer i tåget upp till Skansen.

Ända fram till första världskriget hade flaggfesten den 6 juni varit en Stockholmsangelägenhet, men under ofärdsåren väcktes fosterländska känslor till liv i hela landet. År 1915 fick grosshandlaren Nils Ljunggren en idé att man skulle fira en svenska flaggans dag i hela Sverige. Han var då hårt engagerad i landstormen och framlade sitt förslag till chefsinstruktören Carl Jegerhielm i Stockholms landstormsbefälsförening. Han fann idén god och tillsatte en organisationskommitté som skulle ta sig an frågan. I april 1916 konstituerades en styrelse för Svenska Flaggans Dag, som ville verka för en nationell samling kring flaggan. Till förste ordförande i styrelsen utsågs överkommendanten i Stockholm, överste Carl Rosenblad. I styrelsen ingick också styresmannen för Skansen.

Den 6 juni samlades för första gången invånare i olika delar av landet till en gemensam och opolitisk hyllning till fosterlandet med flaggan som symbol. I Stockholm hade myndigheterna rest flaggstänger, och det flaggades hela dagen på allmänna platser. Spårvagnar och bilar var prydda med svenska flaggor. På Stadion dit man flyttat festen var det fullt med folk. Där sjöngs för första gången ”Sveriges flagga” som K G Ossiannilsson skrivit texten till. Hugo Alfvén som tonsatt sången ledde själv framförandet. På Skansen hölls också en fest med sång och fosterländska tal.

Ett viktigt initiativ tog grosshandlare J.P. Åhlen detta år. I Åhlen & Holms katalog erbjöd han sig att skänka 2 000 flaggor till dem som kunde visa att de hade egna flaggstänger. Sedan han fått in 16 000 ansökningar, startade han en insamling och kunde dela ut 8 000 flaggor. Två år senare började också styrelsen för Svenska Flaggans Dag att dela ut fanor och flaggor. Den första fanan utdelades av Gustav V till Klara folkskola i Stockholm vid festen på Stadion den 6 juni 1918. Ända sedan dess har styrelsen fortsatt att dela ut fanor och flaggor, från år 1936 i samarbete med landshövdingarna och med hjälp av kommittéer som bildats i länen. De stora arrangemangen på Stadion fortsatte till år 1962, men därefter flyttades 6 juni-festen tillbaka till Skansen där den sedan firats.

Under den nuvarande demokratiseringens period har flaggor fått en allt bredare förankring hos vårt folk. Fosterlandskänslan har levt kvar i ny gestalt i vårt samhälle, där de många folkrörelserna – hembygdsrörelsen, idrottsrörelsen och det frivilliga försvaret – sörjt för att flaggan kommit till heders i högtidliga sammanhang. Naturligtvis har också organisationen Svenska Flaggans Dag på olika sätt bidragit till att popularisera flaggan. Under det andra världskrigets år samlade sig vårt folk självfallet kring den blågula flaggan, symbolen för landets oavhängighet och fria statsskick.

Den 6 juni – Svenska Flaggans Dag – har blivit en dag av samling och samförstånd mellan alla svenskar oberoende av politisk färg. Det kan därför ses som en helt naturlig utveckling när flaggdagen år 1983 blev vår officiella nationaldag. Från samma år gäller en ny lag om Sveriges flagga.